EITC/WD/JSF JavaScript Fundamentals är det europeiska IT-certifieringsprogrammet som grundar sig på programmeringsspråk för JavaScript-webbplatser.
Läroplanen för EITC/WD/JSF JavaScript Fundamentals fokuserar på praktiska färdigheter i JavaScript-webbplatsers programmering organiserade inom 15 sektioner och omfattar omfattande videodidaktiskt innehåll som referens för detta EITC-certifiering.
JavaScript är ett programmeringsspråk som möjliggör utveckling av interaktiva webbsidor och anses vara en väsentlig del av moderna webbapplikationer. Förutom HTML och CSS är JavaScript en av kärnteknikerna på Internet. De allra flesta webbplatser använder den för beteende på klientsidan, och alla större webbläsare har en dedikerad JavaScript-motor för att utföra den. Som ett multiparadigmspråk stöder JavaScript händelsestyrda, funktionella och tvingande programmeringsstilar. Den har applikationsprogrammeringsgränssnitt (API) för att arbeta med text, datum, reguljära uttryck, standarddatastrukturer och Document Object Model (DOM). Även om det finns likheter mellan JavaScript och Java, inklusive språknamn, syntax och respektive standardbibliotek, skiljer sig de två språken och skiljer sig väsentligt i design. JavaScript-motorer användes ursprungligen endast i webbläsare, men de är nu kärnkomponenter i andra runtime-system, till exempel Node.js och Deno. Dessa system används för att bygga servrar och är också integrerade i ramar, som Electron och Cordova, för att skapa en mängd olika applikationer.
ECMAScript-standarden inkluderar inte någon in/ut (I/O), såsom nätverk, lagring eller grafik. I praktiken tillhandahåller webbläsaren eller annat runtime-system JavaScript-API: er för I/O.
Mosaic-webbläsaren släpptes 1993. Som den första webbläsaren med ett grafiskt användargränssnitt tillgängligt för icke-tekniska personer spelade den en framträdande roll i den snabba tillväxten av det framväxande nätet. De ledande utvecklarna av Mosaic grundade sedan Netscape-företaget, som släppte en mer polerad webbläsare, Netscape Navigator, 1994. Navigator blev snabbt den mest använda webbläsaren. Under dessa formande år på webben kunde webbsidor bara vara statiska, utan kapacitet för dynamiskt beteende efter att sidan laddades i webbläsaren. Det fanns en önskan i den växande webbutvecklingsscenen att ta bort denna begränsning, så 1995 beslutade Netscape att lägga till ett skriptspråk till Navigator. De följde två vägar för att uppnå detta: samarbeta med Sun Microsystems för att bädda in Java-programmeringsspråket, samtidigt som de anställde Brendan Eich för att bädda in Schemespråket. Netscape-ledningen bestämde sig snart för att det bästa alternativet var att Eich skulle utveckla ett nytt språk, med syntax som liknade Java och mindre som Scheme eller andra existerande skriptspråk. Även om det nya språket och dess tolkimplementering officiellt kallades LiveScript när det skickades först som en del av en Navigator-release i september 1995 ändrades namnet till JavaScript tre månader senare. Valet av JavaScript-namn har orsakat förvirring och ibland gett intrycket att det är en avknoppning av Java. Eftersom Java var det heta nya programmeringsspråket vid den tidpunkten har detta karaktäriserats som ett marknadsföringsspel av Netscape för att ge sitt eget nya språkcachet.
Microsoft debuterade Internet Explorer 1995, vilket ledde till ett webbläsarkrig med Netscape. På JavaScript-fronten utvecklade Microsoft Navigator-tolk för att skapa sin egen, kallad JScript. JScript släpptes första gången 1996, tillsammans med initialt stöd för CSS och tillägg till HTML. Var och en av dessa implementeringar skilde sig märkbart från motsvarigheterna i Navigator. Dessa skillnader gjorde det svårt för utvecklare att få sina webbplatser att fungera bra i båda webbläsarna, vilket ledde till utbredd användning av "bäst visade i Netscape" och "bäst visade i Internet Explorer" -logotyper i flera år.
I november 1996 skickade Netscape JavaScript till ECMA International, som utgångspunkt för en standardspecifikation som alla webbläsarleverantörer kan följa. Detta ledde till den officiella utgåvan av den första ECMAScript-språkspecifikationen i juni 1997.
Standardprocessen fortsatte i några år med lanseringen av ECMAScript 2 i juni 1998 och ECMAScript 3 i december 1999. Arbetet med ECMAScript 4 började 2000.
Under tiden fick Microsoft en allt dominerande ställning på webbläsarmarknaden. I början av 2000-talet nådde Internet Explorers marknadsandel 95%. Detta innebar att JScript blev de facto-standarden för skript på klientsidan på webben.
Microsoft deltog ursprungligen i standardprocessen och implementerade några förslag på sitt JScript-språk, men slutligen slutade det att samarbeta om ECMA-arbetet. ECMAScript 4 malades således.
Under perioden med Internet Explorer-dominans i början av 2000-talet var skript på klientsidan stillastående. Detta började förändras 2004, när efterträdaren till Netscape, Mozilla, släppte Firefox-webbläsaren. Firefox mottogs väl av många och tog en betydande marknadsandel från Internet Explorer. År 2005 gick Mozilla med i ECMA International och arbetet startade med ECMAScript for XML (E4X) -standarden. Detta ledde till att Mozilla arbetade tillsammans med Macromedia (senare förvärvat av Adobe Systems), som implementerade E4X på deras ActionScript 3-språk, som baserades på ett ECMAScript 4-utkast. Målet blev att standardisera ActionScript 3 som det nya ECMAScript 4. För detta ändamål släppte Adobe Systems Tamarin-implementeringen som ett öppen källkodsprojekt. Tamarin och ActionScript 3 skilde sig emellertid för mycket från etablerade skript på klientsidan, och utan samarbete från Microsoft nådde ECMAScript 4 aldrig resultat.
Under tiden inträffade mycket viktiga utvecklingar i open source-samhällen som inte var anslutna till ECMA-arbetet. 2005 släppte Jesse James Garrett en vitbok där han myntade termen Ajax och beskrev en uppsättning tekniker, av vilka JavaScript var ryggraden, för att skapa webbapplikationer där data kan laddas i bakgrunden, vilket undviker behovet av helsida ladda om. Detta utlöste en renässansperiod av JavaScript, ledd av bibliotek med öppen källkod och de samhällen som bildades runt dem. Många nya bibliotek skapades, inklusive jQuery, Prototype, Dojo Toolkit och MooTools.
Google debuterade sin Chrome-webbläsare 2008, med V8 JavaScript-motorn som var snabbare än konkurrenterna. Nyckelinnovationen var just-in-time-sammanställning (JIT), så andra webbläsarleverantörer behövde revidera sina motorer för JIT.
I juli 2008 samlades dessa olika partier för en konferens i Oslo. Detta ledde till det slutliga avtalet i början av 2009 om att kombinera allt relevant arbete och driva språket framåt. Resultatet var ECMAScript 5-standarden, som släpptes i december 2009.
Ambitiöst arbete med språket fortsatte i flera år, vilket kulminerade i att en omfattande samling tillägg och förbättringar formaliserades med publiceringen av ECMAScript 6 2015. Utkastet till specifikationen upprätthålls för närvarande öppet på GitHub, och ECMAScript-utgåvor produceras via regelbundna årliga ögonblicksbilder. Potentiella ändringar av språket kontrolleras genom en omfattande förslagsprocess. Nu, istället för utgivningsnummer, kontrollerar utvecklare statusen för kommande funktioner individuellt.
Det nuvarande JavaScript-ekosystemet har många bibliotek och ramar, etablerade programmeringsmetoder och ökad användning av JavaScript utanför webbläsare. Med ökningen av applikationer på en sida och andra JavaScript-tunga webbplatser har ett antal transpilrar skapats för att underlätta utvecklingsprocessen.
För att bekanta dig i detalj med certifieringsläroplanen kan du utöka och analysera tabellen nedan.
EITC/WD/JSF JavaScript Fundamentals Certification Curriculum refererar till didaktiskt material med öppen tillgång i en videoform. Lärprocessen är uppdelad i en steg-för-steg-struktur (program -> lektioner -> ämnen) som täcker relevanta läroplansdelar. Obegränsad konsultation med domänexperter tillhandahålls också.
För detaljer om certifieringsförfarandet kontrollera Hur det fungerar.
Läroplan Referensresurser
MDN Web Docs - JavaScript
https://developer.mozilla.org/en-US/docs/Web/JavaScript
MDN Web Docs inlärningsmaterial - JavaScript - Dynamiskt skript på klientsidan
https://developer.mozilla.org/en-US/docs/Learn/JavaScript
W3C-standard för webbdesign och applikationer - JavaScript-webb-API: er
https://www.w3.org/standards/webdesign/script
W3Schools - JavaScript-handledning
https://www.w3schools.com/js/default.asp
Den moderna JavaScript-självstudien
https://javascript.info/
CodePen: Online Code Editor och Front End Web Developer
https://codepen.io/
Ladda ner det kompletta offline självlärande förberedande materialet för EITC/WD/JSF JavaScript Fundamentals-programmet i en PDF-fil
EITC/WD/JSF förberedande material – standardversion
EITC/WD/JSF förberedande material – utökad version med granskningsfrågor